Old Deuteronomy

När jag åker till universitetet ser jag ofta en man som sitter på en av hållplatserna och väntar. Han sitter på samma bänk i samma ställning varje gång. Blickstilla.

Han ser precis ut som en korpulent, långhårig katt. Lite tilltufsad men städad. Hans skägg och massiva polisonger ger huvudet en klotrund form och blicken är misstänkt lik den man kan få av en perser; vaksam och beslutsam. En blick som inte missar någonting.

Jag frågar mig om han vet om det?

Trött, trött, trött på grupparbetet! Nu vill jag bara få det klart!

"Visst känns det fint att va vid liv, en dag till?"

Jag skriver under på det Håkan, det gör jag verkligen!

Gårdagen var en (fre)dag helt i mitt tempo: föreläsning, grupparbete, after work (på La Sombrita, kan varmt rekommendera det!) och avslutningsvis Håkan Hellström på Liseberg (rekommenderas ännu varmare!). Allt som allt 15 timmar hemifrån.

Hellström upphöjes här med till husgud och jag är våldsamt glad att jag äntligen klarar av hans texter.

Nu ska jag lägga in gårdagens låtlista i min iPod.

Jag ligger risigt till...

Mer onödigt vetande!

...möjligen att sitta i telefonkö och inte komma fram.

Finns det något tråkigare än att sitta i telefonkö?

Gammaldags?

Juridiken är minst sagt överväldigande, i brist på någon annan beskrivning. Jag har aldrig varit med om att det varit så tidskrävande att gå igenom anteckningar förut!

Har noterat att fler och fler gör det men jag ogillar tanken på att byta ut mina kollegieblock mot datorn...

Om inte det här är ett i-landsprolem...

Det var så länge sedan jag var ledig en hel helg att jag känner mig smått förvirrad!

En inledning

Jag lånade en bok på måfå (snyggt omslag, intressant titel) och blev minst sagt förvånad när det på första sidan stod:

"...jag heter Juan García Madero och går termin ett på juridiklinjen."
Det verkar inte som om Juan kommer att gå kvar på juridiklinjen, men jag tycker att sammanträffandet bådar gott för resten av boken. Återkommer när jag vet säkert.