...Gangs of New York var INTE bra! Jag är jäkligt lättroad när det gäller film, men där gick f*n gränsen. Bytte omgående till Hero som någon förutseende person schemalagt i en annan kanal nästan samtidigt.
I morse vaknade jag och var minst sagt förvirrad. Kunde inte skaka av mig den där konstiga känslan av att inte riktigt veta om man är vaken eller sover på flera timmar! Väldigt obehagligt. Kändes som när man är (riktigt) onykter och får vissa hrm problem med avståndsbedömningen (det är minst sagt knepigt att lyfta upp saker, som t.ex. sitt glas, helt enkelt) fast i det här fallet var det tankarna jag inte kunde greppa. Nu undrar man ju: kommer detta tillstånd komma tillbaka? Bör jag varna mina nära och kära eller nådde jag bara tillståndet av fri association som surrealisterna eftertraktade? Am I to become a jedi? Haha
När jag kvicknat till kom katten in och visade stolt upp en ny krigsskada: ett rivsår på örat. Il Barone Rosso har slagit till igen.
I övrigt intet nytt.
(Titel: Fall Out Boy - "Dance, Dance")
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar