Slog på datorn för att rätta några grammatikövningar och så hamnade jag här.

Är för övrigt fortfarande mätt efter sushin som intogs tidigare idag.

Watchmen

Gick på bio igår efter jobbet och såg på Watchmen, men måste erkänna att den inte riktigt levde upp till mina förhoppningar... (Jag säger bara: V för Vendetta! Ska ge serien en chans också, när det är mindre i skolan.)

Den var klart sevärd, men jag hade förväntat mig att den skulle vara mer intelligent och mindre våldsam... Dock var fotot jäkligt snyggt och soundtracket minst lika bra!

Ibland tycker min syster (och jag) om att göra test...

You are The Star

Hope, expectation, Bright promises.

The Star is one of the great cards of faith, dreams realised

The Star is a card that looks to the future. It does not predict any immediate or powerful change, but it does predict hope and healing. This card suggests clarity of vision, spiritual insight. And, most importantly, that unexpected help will be coming, with water to quench your thirst, with a guiding light to the future. They might say you're a dreamer, but you're not the only one.

What Tarot Card are You?
Take the Test to Find Out.

Måndag morgon.

Jag skulle förmodligen inte ha hållit med mig själv om jag hade varit ute just nu, men jag är väldigt glad att det regnar! Jag har saknat ljudet av regndropparna mot marken.

Har förresten hittat en ny sida som jag leker med (när jag egentligen borde plugga). Bok.nu heter den och tilltalar samlaren i mig. Tanken är att man ska betygsätta böcker och utifrån det få tips på titlar/författare som borde intressera en. Upp till bevis!

Aldrig har Rabarber- & gräddte varit så gott.

"Hello! I've come to serenade you. I can't play guitar. I can't play the accordion either, but I thought it'd be less obvious."
-Bernard Black

Monty Python - Pope and Michelangelo

Det var länge sedan jag skrattade såhär mycket:

I korthet.

Glad att "Il deserto dei Tartari" äntligen är slut?
Ja.

Sugen på att börja på nästa bok?
Nej.

Elementary, my dear Watson!

Dimma, dimma: jag älskar dimma!

En gång fick jag för mig att jag skulle tycka om Umberto Eco om jag bara försökte, så jag satte glatt igång med Drottning Loanas mystiska eld. Boken läste jag aldrig ut, men en detalj har dröjt sig kvar: huvudpersonen samlade på beskrivningar av dimma. Otroligt sympatiskt insåg jag när jag satt på Centralbiblioteket och tittade ut över Näckrosdammen (medan jag borde ha läst i Roma criminale).

Själv kommer jag inte på någon mer dimma jag läst om än den som dyker upp innan någon dementor i Harry Potter har vägarna förbi. Och så Londondimman i Sherlock Holmes.

...vet inte riktigt vad det säger om mig.

(För övrigt har ordet "dementor" en egen artikel på wikipedia.)

con i tempi che corrono...

Tänkte bara ge ifrån mig ett livstecken.

Jag lever.

Tack och hej.